Den här arbetsfriheten (ja det låter bättre än arbetslös) är både på gott o ont. För det är liksom som att när du har all tid i världen får du som minst gjort. Du kan skjuta fram allting till en annan dag när du har lika mycket tid att göra just ingenting på. Och den går så fort att jag knappt hinner blinka. Tjoff tjoff så har måndag blivit söndag och de där damråttorna ligger fortfarande kvar i stora högar längs med listerna. Det gjorde i alla fall min älskling klart för mig idag samtidigt som jag konstaterade att jag såg något som liknade en skinande sol genom de smutstäckta fönstrena. Och det blir inte bättre när han berättar om hur han minsann igår både städade, torkade golven och fönstrena och han har två pojkar att ta hand om som har både träningar som ska skjutsas till, läxor som ska läsas och kläder som ska tvättas och han har dessutom ett heltidsjobb. Jag skäms när jag sitter här i soffan och tittar ner på golvet där det ligger ett helt grustag och en och annan jordnöt från en gammal pizza jag åt för två veckor sen.
Antingen tar jag tag i det nu ... eller så väntar jag till en annan dag när jag har lika mycket tid som jag har just nu. Konstigt det där, men ju mer du har att göra desto mer får du gjort. Måtte jag få ett jobb snart så att jag får lite gjort.
2 kommentarer:
Nja, jag håller inte med. Jag orkar inte städa när jag kommer hem från jobbet och de dagar jag är ledig orkar jag inte heller ta tag i det. Det kommer när det börjar bli för jäkligt helt enkelt och när jag inte står ut längre.
Haha ja det kanske är lika bra att inse att det är lika trögt jämt att komma igång =)
Skicka en kommentar