Det är så mycket som snurrar just nu. Tankar i mitt huvud. Känslor i mitt bröst. Det är så mycket som håller på att hända och jag vågar knappt andas för jag är rädd allt ska fall ihop innan det ens blivit klart. Ett steg i taget framåt mot min dröm som egen butiksägare och snart kanske jag är där.
Just därför jag inte tagit mig tiden för att sätta ord på det fina möte jag hade för några veckor sen. Som jag längtat. Och som jag faktiskt saknat. Trots att vi bara träffats en gång förut. Men med vissa människor känner man det bara stämmer liksom direkt. Det klickar med en gång. Åtminstone känner JAG det så.
Denna fina människa. Dena kloka kvinna som så ofta satt ord på precis hur allting är. Hon som jag ibland kan tycka jag ser mig själv i. Så lika men ändå så olika. Och många är gångerna jag önskat avståndet inte var så stort. Så man kunde ses oftare. Få de där stunderna med prat som vi båda så väl behöver.
Det är många år sen vi sågs men det känns som det var igår. Som att vi tog vid där vi slutade sist. Och jag hör mig själv hur jag pladdrar och pladdrar och får liksom försöka hejda mig själv. Jag vill inte vara den som bara prata utan vill ju lyssna på henne med. Men det är som att öppna en ventil och kanske jag behöver det just då. Kanske hon förstår och låter det vara så för hon vet hur det är att vara precis där jag är.
Och tiden går så fort när man har trevligt. Tiden räcker liksom aldrig till. Men jag är så otroligt tacksam för jag fick träffa henne igen och önskar det inte dröjer lika länge till. Nästa gång lovar jag att vara på bättre plats. Prata mindre och lyssna mer.
Tack snälla söta Åsa för att jag fick träffa dig igen. Jag tycker så otroligt mycket om dig och önskar vi kunde träffas oftare än så här. Nästa gång hoppas jag få bjuda dig hem till mig.
Miljoner kramar till dig!!
