Failed

Jag är inte felfri på något sätt och handlar både tokigt och galet ibland. Men en sak vet jag... och det är att jag aldrig medvetet skulle göra någon annan illa. Därför mår jag väldigt dåligt när det blir konflikter eller jag hamnar i bråk med någon. Min älskling säger åt mig att bli arg istället och inte bry mig men jag kan bara bli ledsen. Jag kan erkänna om jag gör fel, om jag vet att jag gjort någon illa eller behandlat någon orätt. Då vill jag be om ursäkt och ställa allt rätt. Men hur gör jag om jag vet att jag inte medvetet gjort någon illa och inte kan be om ursäkt för att jag aldrig har menat att såra någon? När det inte ens handlar om den personen...

Jag är som jag är och ibland handlar jag och tänker sen. Jag är ganska harmlös men har nog ett väldigt öppet sätt och ibland missuppfattas det och min frispråkighet kan ställa till problem. Saker som jag kan rycka på axlarna åt och tycka "att det där var väl inget" kan andra ta väldigt illa vid sig av och tycka att jag beter mig opassande. Men det är lite sån jag är och skulle jag trampa någon på tårna och såra någon skulle jag bli väldigt ledsen och be om ursäkt. Fast de flesta som känner mig vet om det här och skakar mest på huvudet.

Därför gör det mig väldigt ledsen när det blir tokigt och saker ta större proportioner än vad det skulle behöva. Jag skulle aldrig vilja såra de jag tycker om medvetet eller riskera att mista en nära vän pga mitt burdusa sätt. Men jag hoppades och trodde att alla mina nära vänner kände mig och vet att jag inte menar något ont.

Jag är som sagt inte perfekt men just nu förstår jag ingenting. Och det gör mig väldigt ledsen...