Jag önskar att mötet i kväll leder till att jag kommer att få börja instruera igen. Jag saknar det så fruktansvärt mycket och det skulle ge mig så mycket både för kropp och själ.
Jag önskar av hela mitt hjärta att intervjun som gick så bra förra veckan kommer att leda till jobb. Att jag får känna mig nyttig och betydelsefull igen. Få känna att jag uträttar något bra. För även om jag just nu har ett extrajobb som håller mig flytande rent ekonomiskt är det inte det jag vill syssla med.
Sen önskar jag mest av allt att jag och min älskling kan hitta en väg där det fungerar för oss båda. Och helst vill jag ju att våra vägar kommer att leda åt samma håll. Att vi inte ska behöva välja olika vägar för att båda ska må bra. Jag älskar honom över allt annat och önskar att vi kan fortsätta på samma gemensamma väg men att den blir lite smidigare att vandra på än den har varit. Att vi klara av alla de där smågroparna som varit och att resan blir lite mindre skakig. Jag vill verkligen det.
Tre önskningar. Som ett Kinderägg liksom. Ska det vara så svårt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar