Det brukar alltid lösa sig för mig med jobb. Alltid. Så även nu. Igår blev jag inringd till en av de restauranger jag sökt extrajobb på så två timmar senare står jag klar i köket i vit skjorta och med vinöppnaren hängandes från fickan. Och det där jobbet kan jag i sömnen och tydligen visar jag det bra för efter en timme så ger de mig ansvaret över den stora beställningen på över 40 personer. Men det känns i hela kroppen att jag är ringrostig. I en hand brukar jag kunna bära tre stora tallrikar men får nöja mig med två och efter att jag burit ut 40 förätter och dukat av börjar armen domna av. Och då är det 40 varmrätter som ska ut och sen dukas av. Och nu ett tips till er som går ut och äter. Snälla... om ni vill hjälpa servitrisen stapla inte tallrikarna på hög med alla bestick överst. Låt oss få duka av och ta tallrikarna i den ordning vi vill. Jag lovar... ni gör det bara svårare annars.
I vilket fall, det blev många timmar men jag känner att det där är något jag liksom är klar med. Springa benen av mig på en dansrestaurang och servera fulla människor är INTE det jag vill. Men som extrajobb nån kväll i bland är det helt okej. Supermysig personal och pengar i fickan gör att det är värt besväret.
Men som tur är slipper jag kanske att jobba allt för mycket extra. Har nämligen blivit kallad till en intervju för ett butikschefsjobb nästa vecka och snälla snälla... håll tummarna så de vitnar. Jag behöver det där jobbet sååå mycket.
Hoppas ni haft en trevlig helg!
En trött och sliten Petti svart under ögonen...
Jag och The Boss!
4 kommentarer:
Man vehöver VERKLIGEN extra cash! Gött!! Hoppas intervjun går superbra!! /Notloveliest som inte kan logga in...
Tack snälla!¨
Kram!!
Caatccchiiing!!! Härligt med klirr i kassan :) Och jag ska verkligen hålla tummar å tår för att intervjun går toppen å att det går vägen för dig!!
Kramis!
Ja jag hoppas sååå.
Kram!
Skicka en kommentar