Jag fick denna låt i ett mail från en vän som säkert undrar och bryr sig och det värmer så. Tårarna kom när jag lyssnade på orden...
Jag undrar också men har fått en del svar på frågor jag har. Han också. Här inne är ju bara min sida av historian även om mina känslor och ord är sanna. Och jag tänker inte försvara eller förklara. Jag vill ju helst inte behöva säga någonting med respekt för att här kommer bara jag till tals. Och jag är långt ifrån felfri.
Men vi har "pratat" även om det var med skrivna ord. Ibland kanske det är lättare men huvudsaken att saker bli sagda, kommer upp till ytan.
Jag står fortfarande vid ett vägskäl, men jag vet vilken väg jag VILL gå. Sen är frågan hur mycket jag ska behöva kämpa för att gå den vägen. Och jag kan inte göra det här själv och jag har känt mig väldigt ensam...
Det är aldrig lätt. Och jag hade inte förväntat mig att det skulle vara lätt. Jag hoppas bara att det där talesättet "Kärleken övervinner allt" är sant. Men jag kommer inte strida mer på bekostnad av mig själv. Så är det bara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar