onsdag 7 november 2012

Ledigheten

Jag försöker njuta av att det är som det är. Sover länge på morgonen, eller åtminstone så länge som det går innan jag vaknar av att någon med blöt nos buffar på mig. Sen går vi morgonpromenad innan jag får krypa upp i soffan med frukost framför tv:n. Och det är svårt att ta sig upp från den där soffan när man liksom inte har något som man måste göra eller någon tid att passa. 

Jag pysslar hemma. Målar om möbler vita. Går på stan och stryker med fingrarna över sånt jag tycker är fint men låter bli att köpa. Jag skickar iväg ansökningar och blir kallad på intervju. 

Min älskling har jag bara sett på en snabb lunch sen i söndags och nu börjar jag att sakna hans närhet. Jag köper små presenter till honom men önskar jag istället kunde ge honom mer tid. Tid som han kunde disponera som han själv ville. Kanske med mig...

Det är inte ofta jag äter smågodis men nu är min favoritvampyr på tv i tre dagar så nu myser jag med gottis varje kväll medan jag drunknar i hans mörka ögon...

2 kommentarer:

Marie sa...

Har inte kommenterat på länge men följer dig varje dag. Jobbar du inte kvar som butikschef längre? :( Jag hoppas du får tag på någon arbetsgivare som vet vilken go tjej de anställer istället.

Ta vara på stunderna du gör något bra och fint för dig själv :)

Pettiwoman sa...

Nej det blev ett hastigt och konstigt avslut men det löser sig alltid =)
Ska på intervju nästa vecka så ag oroar mig inte så mycket.

Kul att höra av dig tjejen =)

Kram!