Så får jag då till slut beskedet om att min sista chans att få åka iväg med sällskap utomlands går mig förbi. Och det verkar mer och mer som att alternativet att åka själv är det enda som finns kvar. Och jag väger för och nackdelar. Men mest är det rädslan som gör mig osäker. Om jag klarar det själv. Men varför skulle jag inte? Men tänk om... tänk om... Dessa ständiga "tänk om" som följer oss ångestbenägna människor överallt. Men kanske det är precis det jag behöver. Visa mig själv att jag visst klarar det. Att jag inte har mer att fly från där än vad jag har någon annanstans. För mig själv och mina demoner kan jag aldrig fly ifrån... var jag än befinner mig.
Jag är så trött. Så psykiskt slutkörd att jag känner hur hela kroppen skriker efter lugn och ro. Hur jag vill hitta stillhet. Lugna tankar och slippa denna ständiga väntan och längtan som gnager likt blodhundar innanför revbenen. Och jag vet inte var jag ska hitta det där. Här hemma känns det som jag blir tokig. Men jag vet inte heller om det skulle försvinna om jag befann mig någon annanstans. Men kanske jag kan släppa lite av det där då. Bara få vara. Där jag ändå inte kan göra så mycket mer än bara göra just det. Bara vara.
Jag måste bara våga...
4 kommentarer:
Vad tråkigt.
Men försök komma iväg från stan för att få ett miljöombyte.
Om det inte blir en utlandssemester så kan väl en resa till hemtrakterna vara ett alternativ.
Själv funderar jag på en liten roadtripp med start imorgon, ska bara hitta något lämpligt ställe att åka till först :)
P.
Att våga är att leva.
Res.
Upplev.
Lev upp.
Vart du än reser
är du sällan ensam.
Möjligtvis själv.
Kram
Man klarar mer än vad man tror! Som sagt man kan inte fly ifrån demoner, men jag tror att dom oxå behöver lite semester och miljöombyte ibland ;-). Jag känner igen mig såå mycket i allt du skriver och jag vet hur jag har haft det ett tag, och det är inget man önskar någon. Så jag skickar här över lite styrka och tankar till dig! Kram på dig /Bambi
Gör som jag !
Jag tog mitt tält i fredags och åkte ca.8 mil till en underbar plats mitt i skogen och tillbringade ett dygn i total tystnad enbart med mina tankar som sällskap.
Kan lova dig att mycke lämnades kvar där ute i skogen.
Fylld med ny motivation tar jag mig nu an resten av mitt liv :))
Men vill du ha sällskap till värmen så har jag ett resepresentkort som bara väntar på att bli utnyttjat ;)
Kramar Klasse
Skicka en kommentar