I morgon ska jag och min älskling och hans söta pojkar gå på bröllop. Jag älskar bröllop och att få gå på det första ihop med min älskling är ju såklart lite extra mysigt. Det är en släkting till honom och om en månad ska vi på ett till och då är det en av mina gamla anställda som jag tycker väldigt mycket om som ska gå till alltaret tillsammans med mannen i hennes liv. Det ser jag lite extra mycket fram emot då jag tycker väldigt mycket om både henne och hennes familj.
Det är så härligt att få göra sig bröllopsfin. Få ha lång klänning och blommor i håret för det tycker jag hör till. Jag känner mig alltid lite extra lycklig då. Inte för att jag tillhör de där tjejerna som drömt om sitt eget bröllop sen de var små tjejer med flätor och ville gifta sig med pappa. Kanske för att jag levt allt för nära många spruckna och olyckliga relationer och när min egen far skilde sig tappade jag tron fullständigt på evig kärlek. Han och hans fru var mina största förebilder när det gällde äktenskap och jag trodde verkligen det skulle vara för evigt. Så när de skilde sig fanns liksom inga kvar som kunde hålla mitt hopp uppe. Nu får jag försöka sätta hoppet till min egen kärlek i stället. För tro det eller ej...för första gången i mitt liv och i en relation snuddar jag vid de tankarna. Han är den första som fått mig att börja fantisera lite grann om den stora dagen. Så skulle han fria... ja då säger jag JA!
Men vi börjar med att gå på andras bröllop. Så jag ser fram emot i morgon när jag ska få se min älskling i vit skjorta, slips och väst. Och jag kan slå vad om vad som helst att han kommer att vara den snyggaste mannen på hela bröllopet. Och jag lovar att göra mitt bästa för att vara den snyggaste tjejen. Ja... i alla fall i min älsklings ögon. Näst efter bruden såklart!
Sov gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar