torsdag 20 september 2012

Word

När man liksom vill säga något men det inte är någon där.
Vill skrika, så det hörs.
Förklara, sätta ord på det där jag ofta håller inne.

Så jag fortsätter istället med att försöka visa.
Gör saker. Ger saker. Förstår saker. 
Och hoppas på... detsamma.

Ibland blir det fel. När det liksom svämmar över.
När små saker blir stora.
Oftast finns det något bakom.
Något som gnager, som skaver.
Men jag är tyst...

Det är så svårt men jag vill så gärna.
Försöker.
Hoppas.
Väntar.
Inväntar.

Ibland vill jag bara skrika, så det hörs.
Men ingen är där...
Och jag får tampas själv med de där frågorna.
Tankarna.

Och så blir jag ledsen...istället för arg.
Men ingen är där...

Inga kommentarer: