I tre eller fyra timmar sitter jag och letar efter en resa. En resa som kan ta oss bort hemifrån där allt det där skavet finns. Alla de gånger vi reser bort ihop har vi det alltid så bra. Inget bråk. Bara massa kärlek och värme. Och det är väl det vi hoppas på även nu. Det och en massa sol eftersom den lyser med sin frånvaro här hemma och jag känner jag skulle behöva den för att fylla på med ny energi. Och så väntar han besked på jobbet. Det står mellan honom och en till och blir det av är det jobb direkt så vill vi åka någonstans är det några dagar bara att spela på.
Idag har jag med blandade känslor mailat mina kunder och mina kollegor och sagt hejdå. Allt är klart nu så nu är det en okänd och lite skrämmande framtid jag går till mötes. Det andra jobbet har lagts på is så just nu vet jag ingenting. Men jag har ändå en bra känsla av att allt kommer lösa sig till slut.
Jag springer varje dag. Försöker hitta tillbaka till den där formen jag en gång var. Träffar en PT ungefär en gång i veckan men det är svårt att ta mig tid till gymmet som jag borde. Jag tycker inte om det jag ser i spegeln och önskar resultaten kom fortare men som alla andra förändringar tar det tid. Måste det ta sån förbannad lång tid.
Försöker ha lugn i sinnet och låta allt ta sin tid. Har hela sommaren på mig att få till allt det här...
Allt det här... det som ska vara mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar