Det är så annorlunda nu än då. När jag aldrig visste från dag till dag när vi skulle ses eller OM vi skulle ses. Jag visste aldrig när vi skulle få tillfälle att sova ihop och ibland kunde det dröja ett par veckor mellan gångerna. Nu kan vi sova ihop när vi vill och jag behöver inte längre gå omkring med oro, längtan eller ovisshet. Och det är givetvis skönt men det kan fortfarande dröja dagar mellan gångerna jag får somna med honom vid min sida. Men det är bara så det blir och det stör mig inte nämnvärt. Jag vet ju att han finns där. Vet att om jag verkligen ville så skulle vi somna ihop oftare. Men jag vet inte om jag vill. Det är skönt att få sakna lite. Skönt att få längta...
Sen gillar jag inte att sova i hans bäddsoffa. Min säng är betydligt skönare men där kan vi ju inte sova när han har barnen. Så i kväll sover jag själv i min säng men visst hade det varit mysigt att ha honom här...
2 kommentarer:
Jag tycker det är skönt med egentid. Men även tid med andra människor. Om jag skulle umgås för mycket bara med min sambo skulle jag tappa "mig".
Håller med.
Egentid är viktig tid...
Kram
Skicka en kommentar