Varför gör det ont?

Jag kan inte riktigt förstå... varför gör det ont?

Det borde inte göra ont nu när jag vet att jag inte behöver bli sårad och besviken mer. Nu är det liksom över... för gott. Ändå gör det ont långt där inne i hjärtat.

Kanske är det sorgen över att det inte blev som jag så länge hoppades och önskade. 

Jag hoppades in i det sista... att det fanns en gnutta av möjlighet att det kunde sluta annorlunda. 

Men det blev inte så och det är väl den sorgen jag måste tampas med nu. 

Helt plötsligt finns minnen där överallt. Bilder, låtar som spelas.... 

Så många år av hopp. Så många år av en stor önskan att få det där som jag så länge drömt om.

 Att få leva ihop... att ha det bra. Jag ville det... fan jag ville det av hela mitt hjärta. 

Jag ville det in i det sista men jag såg inga tecken på hur det nånsin skulle kunna bli så....

Varför????

Var jag inte värd det?

Var jag inte bra nog?

Varför räckte inte min kärlek?

Jag vill så gärna ha svar men vet jag aldrig kommer att få det...

Bara släppa... bara gå vidare....

Jag försökte att finnas där. Vänta... hoppades...

Men det slutade alltid med ett krossat hjärta och förtvivlan...

Jag ville så gärna och så mycket att jag tillät det allt för länge. 

Ingen kan nånsin anklaga mig för att jag inte försökte...

Jag försökte.... och hade jag bara vetat... att det skulle kunna bli annorlunda...

Hade jag troligtvis försökt igen...

Men det blev aldrig så....

Så det är väl därför det gör ont...