måndag 27 april 2015

Velandet...

Tack söta ni för input om jobbet. Tänk om det var enkelt med beslut. Borde ju vara det. Men saken är den att det sker stora förändringar på mitt jobb nu. Dels har de tagit hjälp utifrån av en kvinna som är så otroligt duktig och har så enormt mycket bra idéer. Och så satsar de lite extra på mig för att de tror på mig. Hon lovordar mig och har fått fram mycket av mina funderingar och sånt jag vill ändra både till min chef och styrelsen. Saken är den att vi är tre säljare i Sverige varav de andra två är de gamla ägarna. Ingen vill egentligen.... ha kvar de... för de har en säljmetodik som inte håller i långa loppet. MEN de säljer alldeles för mycket för att göra något åt det. Företaget står lite i beroendeställning till de här två. Och dels reser de på det distrikt jag skulle vilja kliva in mer på. Men man går inte bara in och ändra runt med de här två killarna. Chefen, styrelsen och denna kvinna vill inget hellre än att jag ska få en del av deras kunder. Men när det blir aktuellt vet jag inte. Denna kvinna har redan tvingat över en del till mig. Hon är tuff som fan och vill framför allt att det ska satsas mer på mig. 

Förstår ni då mitt dilemma? Jag ser hur hon kämpar för mig men vad det kommer att generera vet jag inte. Det känns givetvis kanon men om det kommer att ändra mitt distrikt på kort sikt vet jag inte. För det är ju det som är det tyngsta. Norge vill jag slippa och Norrland är inte så kul. Mycket slit för lite pengar. 

Sen har min chef sagt upp sig. Och han har också varit lite magont för mig många gånger. Han jagar livet ur mig. Den biten kan ju också bli bättre om vi får nån ny. 

Så jag känner lite frustration. Jag älskar ju så många bitar med mitt jobb. Kunderna, produkterna och att få vara en del av kollektionerna som blir. Och nu när det är så många förändringar på gång som kanske blir bra.... ska jag hoppa av????

Faaaan så jävla svårt!!!!!!

2 kommentarer:

M sa...

Förstår dilemmat - man vet vad man har osv. Det och en släng separationsångest blandat med beslutsvånda är ingen höjdare. Men ändå, förändringarna på gamla jobbet kan ske men du vet inte om eller när. På nya jobbet har du redan de positiva bitarna. Jag har läst din blogg länge nu och du verkar onekligen vantrivas på nuvarande jobbet. Har en kompis som vantrivs på sitt jobb men som inte vågar byta jobb, för tänk om det blir ännu värre... Jäkla katastroftänk. Ja tänk, men tänk om det blir mycket bättre då?! Har sagt till henne att hon antingen får göra något åt situationen eller sluta klaga - alternativet att stanna kvar och fortsätta klaga och vantrivas är alldeles för deppigt. Kram

Pettiwoman sa...

Ja vissa delar trivs jag inte med. De långa transportsträckorna ibland. Att alltid behöva jaga nytt på ett distrikt där det inte finns så mycket nytt att hitta. Men så finns det delar jag älskar. Ja fy fan så jobbigt men jag vill verkligen inte vara den som gnäller utan att göra nåt åt det. Men fy så jobbigt att behöva ta beslut

Tack söta för kloka ord.

Kram