När jag vaknar upp från narkosen ligger jag nerbäddad i sängen igen och minns knappt att jag somnade in. Personalen är omtänksamma och tittar hela tiden till mig och fråga hur jag mår. Om jag har ont. Nej, jag har inte ont. Inte där de menar att jag ska ha ont. Jag mår förvånansvärt bra och när jag tittar mig i spegeln ser det inte alls så illa ut som jag hade förväntat mig.
Jag bestämde mig för att ta hand om mig själv lite grann. Göra nåt åt det där som jag stör mig på. Små skavanker som kanske bara jag kan se. Men det bryr jag mig inte om. Och jag känner också att jag vill att utsidan ska stämma överens med min insida. Har svårt att foga mig med att åren går när jag inte riktigt hänger med mentalt. Egentligen behöver jag ju göra nånting åt insidan också men det här är en början på vägen till att hitta tillbaka till mig själv. Känner mig så vilsen...
Nej jag har inte ont. Men jag är ganska ledsen när jag vaknar för den här dagen blev inte som jag riktigt förväntat mig. Vi börjar bråka i bilen på vägen och när jag kryper ner i min sjukhussäng för att invänta operation känns det inte alls bra. Jag behövde få känna mig harmonisk och lugn. Inte ledsen och frustrerad. Vårt messande fram och tillbaka leder heller ingen vart. Till slut börjar morfinet verka och först då kan jag släppa det jag känner. Men när jag vaknar är det tillbaka igen...
Nu ser jag ut som jag gått en rond i en boxningsring. Men jag har inte ont. Inte där åtminstone...
4 kommentarer:
Ska oxå göra det där, har pengarna sparade och skall boka tid till hösten. 10 års sömnlösa nätter shar satt sina spår och jag ser sjukt trött och sliten ut. Stör mig på det varje dag så kan man göra något åt det tycker jag man ska göra det.
Ang det andra, det låter som lång och varaktig söndring. Kanske dags att gå skilda vägar?
Kram
Å
Tycker jag absolut du ska göra vännen. Inte värre än att gå till frissan ;)
Ja du.... jag vet inte va det är just nu. Konstgjord andning. Väntan på ett mirakel. Men ge upp redan finns inte på kartan. Tror tyvärr det finns denomer i alla förhållande. Vi är åtminstone villiga att ta tag i våra. Om det sen hjälper återstår att se.
Kram
Ja det känner ni ju bäst själva, vi andra vet/ser/hör ju inte allt. Men var rädd om dig och ditt hjärta!
Jag tänker fixa både övre och undre ögonlock, gärna tajta till undre delen av fejset oxå (dvs reducera linjerna vid sidan av mun/näsa, du fattar). Som sagt, pengarna har jag sparat sedan länge så det är bara att boka tiden. har alltid sagt att vid 40 blir det facelift och det kommer det bli oxå!
kram
Jag har gjort två sorters peeling. Runt ögonen en laser och resten en kemisk. Sen tog jag fett från låret och fyllde upp under ögonen. Få väl se hur det färdiga resultatet blir när svullnad lagt sig och jag har fjällat klart :)
Du vet man orkar liksom inte börja om hela tiden heller. Men det ska ju vara mer bra än dåligt. Just nu är vi inne i en fas båda två som är lite jobbiga. Skriver nog mer om det i ett inlägg snart tror jag.
Kram fina du <3
Skicka en kommentar