Tillbaka där jag var då...

Jag vet att det inte fanns något annat alternativ. Jag vet att jag har gett det mera tid än vad någon annan skulle ha gjort och jag väntade längre på förändring än vad jag borde. Så det är inte det att jag tvivlar på mitt val att gå... men gud ska veta att vissa dagar önskar jag att jag bara kunde blunda, låtsas som att jag inte vet om vårt förflutna och bara få gå tillbaka. Få krypa in i den där famnen där jag känner mig trygg. Där jag kan få borra in näsan och känna den där välbekanta doften som är han.

Varför???

För att vissa dager kryper sanningen tätt inpå. Ensamheten är inte så där mysig som jag oftast kan känna utan tryckande och påtvingad och inte alls behaglig och skön. Och jag känner mig ledsen... sorgsen.... för jag saknar det vi kunde ha haft. Det jag önskade vi hade. Och det vi nästan hade...

Jag känner mig ledsen... sorgsen och jag hatar verkligen det. Jag hatar vad allt detta innebär.... ibland mer, ibland mindre. Tinder.... Badoo... swipa hit o dit och chatta med random killar som bara är ute efter en sak eller en inkorg full med förfrågningar som jag inte ens orkar bry mig om över huvud taget. JAG H A T A R DET!!!!  Ibland hatar jag det mer än någonsin.... Kvällar när jag önskar att någon smekte mina fötter.... när jag önskar att det faktiskt var någon som ville se hockey på TV fast jag avskyr det...

Dessa kvällar kommer ibland och de kommer att fortsätta att objudna dyka upp med jämna mellanrum, jag vet ju det. Kanske de blir lättare att härda ut. Kanske tiden läker alla sår eller så är det bara ett jävla skitsnack...

Det konstiga är att dessa sju år som har gått då jag inte varit singel känns som en blinkning nu när jag är tillbaka på det stället som jag då för sju år sen avskydde så. När jag längtade efter någon som älskade mig, någon att få älska och att ha någon att få kalla för MIN. I sju år hade jag det och i sju år delade jag vardagen med någon och slapp den här ensamheten som plågar mig så. Någon som väntade på mig när jag kom hem och hade hällt upp ett glas vin, tänt en brasa och hade maten klar. Någon att fira julen med och att få hålla i handen när det blåste hårt. Jag blinkade och så var den tiden förbi och jag är kvar där jag var då. Innan honom.... jag är tillbaka där... och jag hatar det så.... i alla fall gör jag det just i kväll!