2018 - 2019

Jag trodde aldrig för sju år sen att vi skulle hamna där vi är idag. På varsitt håll, ensamma och utan varandra men det var så det till slut blev. Ingen kan anklaga mig för att jag inte kämpade, att jag inte försökte och jag klamrade fast vid de sista skärvorna av det som var vårt förhållande så länge att det till slut blev stora skärsår i mitt hjärta. Och det har gjort ont att inse att sagan jag hoppades på inte fanns. Att det han och jag kämpade så hårt för att uppnå sen inte kändes värt för honom att kämpa för när han väl hade det i sin hand. Så många svikna löften och så många tårar jag har gråtit att jag till slut tappade räkningen. Men inte mer nu... inte mer.

Årets sista dag firade jag ensam hemma med pizza och vin. Inte för att jag var tvungen utan för att jag helt enkelt behövde vara själv. Att välja ensamheten när man själv vill är en helt annan sak än att bli lämnad så mig gjorde det ingenting. Jag har en underbar familj och med de tillbringade jag hela julen. Jag låg i mammas soffa i flera dagar medans vemodet klamrade sig fast. För även om det var mitt beslut att gå gör de där högtiderna extra ont och påminner mig om det som var.

Men nu är det nytt år igen och jag kommer att gå genom det med lättare steg. Jag har valt mig själv på många sätt och jag kommer att fortsätta med det. Fokus på att må bra och att mitt företag ska utvecklas och blomstra desto mer.

Jag önskar jag hinner komma in hit oftare och få lämna avtryck, ventilera och sätta mina känslor på pränt. Har saknat det så.

Så 2019... nu kör vi!!