Jag saknar "bra"

Jag har varit på mitt nuvarande jobb i snart 1,5 år och mina sjukdagar kan jag räkna på min ena hand. Alltså tillhör det inte vanligheterna att jag är sjuk eller stannar hemma från jobbet bara "därför att". Jag trivs alldeles för bra och har trots jobbigheter av olika slag ändå alltid låtit plikten gå före. Därför är det med blandade känslor jag denna veckan har varit hemma varje dag. Jag behövde det. Min kropp och själ sa att jag behövde det. Men det dåliga samvetet har ändå gnagt...

Jag har känt mig trött både i kropp och sinne. Inifrån och ut. Jag har bara velat ligga i soffan och göra ingenting. Det är först igår och idag jag har fått en uns av energi tillbaks och jag har utnyttjat den till max. Att pyssla hemma har åter igen varit kul och mycket har blivit gjort. 

Men... allt är inte bra. Jag saknar känslan av "bra". Att få vakna och allt bara är "bra". Det känns som det sliter och drar från alla håll och jag måste bara hålla ihop. Ibland vill jag bara skrika "JAG ORKAR INTE MER!!!" 

Jag vet att det är så här det är. Livet... Det är upp och det är ner och det är bara att följa med. Kanske det måste vara lite ner för att man ska kunna njuta när det är upp. Jag vet att jag komma att njuta för fullt när det är dags för upp igen. Och "bra". Men just nu saknar jag "bra"...