Ett första möte!

Så nytt, så ovant och väldigt nervöst. Som om det var första gången och jag smyger fram med lätta steg. Känns så... väldigt speciellt och jag känner en uns av dåligt samvete. För att jag lämnar något som har betytt så mycket för mig. Något som har funnits där i med och motgång men det här är nödvändigt. Så nödvändigt!

En ny blogg. Som för att befästa en ny tid. Lämna det gamla och det som varit och blicka framåt. Försöka att inte se allt för mycket bakåt även om det också kommer att vara nödvändigt ibland. För att inte glömma varifrån man är och vad man gått igenom. Och mycket av det finns i de där orden. Alla orden under de här åren jag har lämnat de på pränt. Som för att lätta mitt hjärta och bli av med det som plågat. Men också så mycket ljus. Kärlek och vänskap. Alla de som funnits med mig på vägen. Vännerna. Kärlekarna som passerat. De som gett mig glädje men som sedan lämnat mig i sorg. Men det är över nu.

Nu vill jag försöka hitta allt det fina. Njuta av kärleken. Den som jag äntligen funnit men som inte riktigt är i hamn. Men snart. Snart kommer vi kunna njuta av varandra och ge varandra allt det vi bara fått göra i de där korta stunderna. Så jag behöver ett nytt ställe att få ventilera allt det där. Ett ställe som inte kan påminna om den jobbiga tid vi haft för att kunna nå det vi så gärna vill. En framtid ihop!

Det här ska bli ett ljust ställe. Av mycket vänskap och kärlek. Och när de där tunga stunderna kommer, för de kommer att komma, så ska de vara lika välkomna. Det är då det här stället får vara min tillflykt. Där jag kan skriva av mig och hitta tillbaka till ljuset igen.